(Hej snyggingar! Kom på att jag skulle lägga in min novell här, som jag skrev som en engelskauppsats i skolan nyligen. Om ni är intresserade av att läsa! Den är under temat "Thrill & Suspense". Om någon vill läsa fortsättningen så säg till i kommentarerna så lägger jag in resten!)

Footsteps slowly pressing dead leaves against the ground. Wrinkly hands shaking from the cold and a tired face filled with angst.

As the silent forest embraced the man, his mind was elsewhere, in the past. In the moment of his greatest regret.

Trembling hands on the steering wheel. Blinding lights. The half full bottle of scotch in his lap. The crash.

It all came screaming back to him, so precise, like it happened a week ago. He leaned against one out of a thousand trees, shooting flickering gazes around him, as though the forest knew what he´d done. But the trees stayed as quiet and harmless as they always had been.

When the darkness began to fall, the man walked back to his small cabin near by. He made himself a cup of strong coffee and sat in his green chair, watching the eight o´clock news, just like he did every day. He knew it was wrong, but every time there´d been an accident, he actually felt comforted by it. Like he wasn´t alone with his grief. But how could he be happy over someone else´s sorrow? It was less for him to carry.

When the young reporter on the news told him to have a good evening, he turned the TV off and went straight to bed. His teeth were already rotten so why bother brushing them, he thought.

Though the evening had been as usual, the night was very different. The man was stuck in a worried sleep, tossing and turning from one side of the bed to the other. His legs were quivering. Voices filled his head. He couldn´t make out what they were saying but it felt so real, like they were all lying next to him, shouting in his ears. The sweat on his face glistened in the moonlight from outside the window and his skin was paler than ever. He was a prisoner in his own sleep that night, not knowing how to flee from those terrifying voices and icy winds making their way through the duvet.

Fotograf: Jag

Denna fina lilla kille fotade jag samtidigt som tjejerna nedan! Blir många barnbilder nu, hoppas ni inte blir uttråkade! Jag gillar dom i alla fall. Men snart ska jag försöka boka in en slags modeplåtning tror jag. Så det blir lite variation på bilderna!

Hellooo och välkomna till min blogg "And click", en plats där jag kommer samla resultaten av mina intressen, foto, mode, skriverier osv. Hoppas att vissa av er som läser det här har hängt med från "myfashion" på devote och självklart också att några nya hittat hit! Vill ni kolla in min förra blogg kan ni kolla här (länk).
 
Jag bestämde mig för att byta sida av flera skäl, jag ville ha större bilder, jag ogillade mitt förra bloggnamn och jag orkade inte göra nåt nytt med den gamla designen på förra stället. Men det största skälet var att jag hade noll inspiration att blogga på den bloggen. Och inte är det väl så kul att följa en blogg som uppdaterar en gång varannan månad? Så varför inte slå på stort och börja om på nytt! Nu känner jag hur inspirationen börjar spira!

OBS: Designen är fortfarande inte helt klart på vissa delar, så det ska fixas så fort det går! Sen är den just nu även bara anpassad efter Internet explorer. Så för er som har t ex firefox kan det se lite konstigt ut för tillfället, med menyn etc. Men det ska också försöka fixas!